vill amputera benet.. sån jävla panik

Shit vad jag skakar nu alltså….

Idag skulle vi ta stygnen på dagen men det hanns inte, jag har ju varit ute på permission och varit på dbt grupp (som gick sjukt bra idag) och sköterskorna hade mycket att göra. Men sköterskan som jobbar ikväll (extra) som har varit min kontaktperson i öppenvården under en lång tid tog sig tid att ta stygnen efter middagen. Vi hann ta bort stygnen på båda armarna och på ena sidan av vänstra benet. Igår kollade två sjuksköterskestudenter på såren och vi såg då att det var lite rött och irriterat på ett ställe under all tejp., det var väldigt ömt också. Men jag sa det att stygnen skulle tas idag så de behövde inte dra upp och kolla då när det ändå skulle kollas idag.

Jag väntade spänt när sköterskan tog bort tejpen (eller ja, SLET bort inte särskilt försiktigt alls och det gjorde ont när hon ryckte i stygnen) för att se hur det såg ut runt det såret. OBS äckelvarning… … Det var illrött, svullet och ur hålen där stygnen suttit kom det ut äckligt var. Jag fick panik och nästan skrek att det var infekterat, men sköterskan bara nej det tror jag inte det är nog såret som har en process (wat??).. Vet inte vad det är men en abscess vet jag vad det är och det såg jag. Jag sa åt henne att hon måste känna om det är varmt vilket hon inte ens gjorde, hon sa bara att vi skulle lägga på nåt. Jag trodde hon skulle ta sårsprayen så jag sa det att ta ett förband istället, och hon började ta fram ett. Jag kände på såret själv och det var jättevarmt, svullet och ömt. Jag fick ännu mer panik men hon bara äh vi har koll på det där bara

Jag är LIVRÄDD för infektioner. Jag får panik och katastroftankar (blodförgiftning, amputation) och vill bara få bort infektionen och vill skära bort det. Just nu är jag så äcklad och rädd för mitt ben och vill helt seriöst skära av det. Jag är glad att jag inte är hemma nu för då hade jag tagit kniven och skurit SHIT JÄVLA BENHELVETE

Jag kan inte säga nåt till personalen om det heller för då kommer de tro att jag är helt galen. Jag kommer självklart inte att skära i benet (har inget att skära med) och då skulle jag absolut inte få gå till frisören imorgon. Nu efter stygnen är borta så gör det skitont i benet… Jag är jätterädd för penicillin också för tabletterna är så STOORA så jag törs inte svälja dem hela, inte ens om man delar dem för då blir det vassa kanter. Jag är rädd att de ska fastna i halsen. I år har jag fått penicillin två gånger mot min äckliga tand (som nu är borta efter en operation <3) och då fick jag flytande. De två gångerna innan det fick jag för infekterade sår och då fick de krossa tabletten och blanda med sylt (så jävla äckligt) för att jag skulle få i mig det.

Jag har ett litet hopp att sköterskan imorgon säger att ”nej men det är inte infekterat” men det hoppet är litet, för jag tror till 95% att det är infekterat. fyfan om det är så pass att jag måste få antibiotika då dör jag hellre

nej jag måste distrahera mig med netflix eller något

Annonser

lite bra grejer som händer

Jag hade fått för mig att förhandlingen var idag den 5 och att det var torsdag, och jag har tid hos frisören den 6 på torsdagen. Jag fick för mig att det var onsdag både idag och imorgon och att jag skulle till frisören i övermorgon men då är det ju fredag. Haha jag vet inte hur fan min hjärna fungerar ibland.

Idag har jag grupp på eftermiddagen och den vill jag gå på. Jag vill också ha utevistelse så jag kan gå och köpa lite saker jag behöver och gå till skatteverket och banken. Jag har ju bytt efternamn till min mammas namn, för på pappas sida har jag inget kvar, alla har gift om sig och det känns hemskt ändå att ha bytt för pappa  ville gärna att jag och min syster skulle föra efternamnet vidare men jag har lixom inget kvar med mitt gamla efternamn. Mamma föreslog att jag skulle byta för typ ett år sen, men det kändes inte rätt. Hon betalade för mitt namnbyte, jag vet inte om min syster ska byta det gör hon ju precis som hon vill. Nog om det

Jag ser fram emot imorgon!! Jag ska till frisören och färga håret och sätta i tejpextensions. jag hade det mycket förra året och trivdes verkligen i långt hår. Nu har jag ju kort hår och vill ha längre så jag är sjukt peppad på att fixa håret igen. Det blev sen leverans för det blev nåt strul hos företaget, så håret kanske inte hinner komma denna vecka. Har det inte kommit så ska vi ändå lägga färgen imorgon så bokar vi tid i början på nästa vecka för att sätta i håret. Jag längtar tills jag får känna mig lite finare. Jag är så missnöjd med mitt hår nu. Dock kommer jag bli flera tusen fattigare, men det är det värt. Jag får känna mig fin i typ 6-8 månader (jag vet man ska byta hår oftare men jag är snål haha)

Advokaten ringde angående förhandlingen som är imorgon, men jag motsätter mig inte och kommer inte att närvara då det inte är någon mening. Jag har inget att säga då jag som sagt inte motsätter mig utan accepterar skiten. Jag behöver inte försvara något och advokaten kommer framföra att jag inte gör motstånd. Det här stycket blev konstigt för orden passar inte in alls haha, men ni förstår vad jag menar.

Jag ska prata med sköterskan nu och ge henne en lapp med mina önskemål (grupp och utevistelse)

hempermis

Idag fick jag hempermission för att hämta viktiga papper och min dator. Jag är hemma just nu och passar på att skriva lite här på datorn medan den laddas. Stödet hade plockat undan allt nedblodat i sängen och lagt det i tvätten. Skohyllan var helt sned och min vita jacka var blodig så jag måste ha ramlat över skohyllan eller nåt. Tydligen gick jag alltså själv till ambulansen (eller om jag efter att ha ramlat fick ”skjuts”) Men det var schysst att stödet hade städat undan blodet. Jag ringde min terapeut som bad mig leta rätt på tabletter om jag hade hemma och lämna till avdelningen, jag har hemma men kommer inte göra det. Jag sa att jag trodde att jag tog alla men skulle kolla noga om jag hade kvar och isåfall ta med. Jag kanske ska ta med två-tre stycken ändå

En sköterska kollade mina stygn idag och på vänstra armen är det något konstigt. Det gör ont i vissa lägen och funktionen är påverkad, men det kan bero på stygnen så när de tas bort ska handen o armen undersökas för att se så att inte muskeln blivit skadad. Jag hoppas verkligen inte det. Jag minns att just det såret blev sjukt djupt och det satt en jävla massa stygn på det

Jag har köpt lite godis och ska köpa popcorn o bjuda mina medpatienter på ikväll. Det har bara kommit tre nya sen sist jag var där och bodde där och de är lugna och trevliga allihop. Vi sju andra är samma som varit där sen i somras minst.

 

im not an addict. maybe thats a lie

Kände att ångesten kom krypandes och det skulle ha eskalerat och jag var så rädd att jag skulle få panik och ställa till med en scen eller skada mig så personalen märkte. Så jag bad en sjuksköterska om theralen som föreslog att vi skulle gå ut och jaga pokemon istället hahaha. Så jag tänkte varför inte, det visade sig att jag hade en halvtimmes utevistelse med personal om dagen så vi gick till torget och ner mot parken och vi hittade faktiskt några nya pokemons och fick många bollar på pokestopsen.

Dock var det nog inte promenaden som hjälpte mot ångesten, när jag var hem igår så tog jag med mig mina sista tabletter och jag tog en tablett medan jag väntade på att sjuksköterskan skulle byta om för jag kände ångesten bli högre och högre och ville inte riskera något. Färdigheter fanns inte någonstans i bakhuvudet. Vid middagen kändes allt riktigt bra och missbrukaren i mig ville ha mer och tog nyss en halva till. Nu har jag bara en och en halv liten blå tablett kvar. Känner jag mig själv rätt så kommer jag att ta dem imorgon, få panik nån gång i veckan och beställa fler och sen på terapin på tisdag inte nämna något om tabletterna om inte terapeuten gör det och då ljuger jag och säger att de ligger kvar hemma. Vi kom överens om att jag skulle lämna över tabletterna när jag själv var redo, för de är ädå en trygghet för mig att de finns vilket terapeuten förstår och hon vet att jag inte sparar dem med avsikt att ta dem. Iallafall kändes det inte så då. Nej fyfan jag måste sluta med den här skiten. Jag håller på att trappa ut all ordinerad benzo och ibland tar de drogtest och när sobrilen är borta måste jag hålla mig ifrån benzo (och all annan narkotika). Men det är ju en trygghet för mig. en falsk trygghet. Jag skäms över mig själv och jag tror att jag kommer köpa fler tabletter och gömma undan och sen lämna över de sex tabletter jag sa till terapeutaen att jag hade kvar hemma och låtsas som att de var de sista. Nej fyfan vad håller jag på med…… Jag FÅR INTE köpa mer.

Sjuksköterskan skulle sksriva en anteckning som dagpersonalen som jobbar på måndag skulle få där det står att jag väntar en hemleverans under måndagen och måste hämta min hund från pensionatet och jag otroligt gärna vill prata med läkaren så fort som möjligt på förmiddagen. Alltså måste jag få permissin igen för jag har ingen hundvakt och jag har inte råd att ha honom på pensionat. På tal om det så ska jag kolla upp om man kan söka ersättning för kostnader man själv inte är ansvarig för men som står på en själv som i grund och botten beror på att LAGEN hindrat en från att betala. Det ska jag göra nu på en gång.